London

För att London är den bästa staden.
För att Bayswater är det bästa området.
För att Hyde Park är den bästa parken.
För att engelska är det bästa språket.
För att britter är så trevliga.
För att jag blir så jäkla lycklig varje gång jag är där.
För att det är dit jag måste. 
Nu.
 
 
 
 

Tänk vad mycket fint vi tänker om varandra som vi aldrig berättar.

November månad är verkligen värdelös. Har varit hemma i knappt tre veckor och jag börjar redan känna hur jag förändras. Det ihållande mörkret och regnet gör så att kroppen liksom skriker efter sol och värme. Inte konstigt att majorieten av den svenska befolkningen spenderar sina kvällar framför tvn. Fast det kan ju i och för sig inte vara så fel det heller.
 
Tänker på en dag för flera år sedan i april. Den första vår-sommardagen. Vi gick barfota och allt höll på att bli grönt. Det var en fin dag. 
 

Och så blev det november.

Ja, uppdateringen här blev ju inget vidare.
Sitter på exakt samma ställe och skriver det här som jag gjorde när jag skrev förra inlägget i maj. Nu är jag hemma igen och det känns faktiskt okej. Det var en bra sommar och höst.
 
Idag har jag varit hemma i två veckor och trots att det inte finns så mycket att göra här och att solen sällan tränger igenom molnen så mår jag bra. Just nu jobbar jag i en mörk plastfabrik 7-16. Från att ha jobbat utomhus i solen precis bredvid havet det senaste halvåret så är ju kontrasten enorm. Men det går ändå. 
 
Vi får se vad livet har att erbjuda längre fram. Just nu längtar jag till London igen. Snart ett år sedan jag sist var där, det har gått alldeles för lång tid. Det är något speciellt med den staden. Den finns inom mig hela tiden.
 
Vi hörs.