i mitten av allt julfirande

Den här julen har varit den bästa på väldigt länge. Iallafall, sen farfar och farmor lämnade denna jord.
Om man ska vara lite materialistsk så är jag mycket nöjd med årets julklappar, själva  julfirandet vart toppen om man  inte räknar med att det var väldigt få i min släkt som kollade på Kalle i år. Det har varit en snöig jul, precis som förr. Julkänslan har dock gått i vågor och dagen till ära, fanns den inte där.
Ett mycket bra avslut på självaste julafton var i landeryd med underbart folk!
speciellt du.

I start to forget how my heart gets torn

Folk som känner mig vet att mina drömmar brukar vara fulla av färger och krusiduller. Väldigt annorlunda och alltid något nytt, varje natt. Väldigt sällan drömmer jag mardrömmar. Ofta brukar jag vakna med ett leende på läpparna. Speciellt om jag, som väldigt ofta, drömt om dig.
Men nu på senaste tiden kan jag inte minnas någon dröm alls. Jag somnar. Jag vaknar. - Ingenting. Men man drömmer alltid någonting, eftersom det är omöjligt att sluta tänka. Men de drömmar man inte minns är till största del mardrömmar som hjärnan tränger undan. För hemska mardrömmar som hjärnan inte klarar av att hantera. Och det är det som skrämmer mig, vad det är för slags mardrömmar. Som jag tidigare nämnde var mina drömmar fulla av färger och krusiduller, men blandat med min vardag. Det jag gör varje dag, händelser jag ser och läser om. Folk jag möter, och pratar med. Vad det nu är för mardrömmar som spökar i min hjärna vet jag faktiskt inte om jag vill veta. Om min hjärna inte tror att mitt hjärta klarar av de drömmarna, kan jag inte ens gissa mig till hur hemska de kan vara. eftersom mitt hjärta har klarat av rätt hårda slag hittils.