allting är slutgiltligt

En dag, synbarligen fullständigt ur ingenstans, fick jag en skarp bild av en ung man i färd med att ösa ner växelmynt genom kloakgallret utanför det lilla förstadshus där han bodde. Det var det enda jag hade, men bilden var tydlig - och så ororande märklig - att jag blev tvungen att skriva en berättelse om den. Den flöt lätt och utan ett ögonblicks tvekan, något som stöder min tes att berättelser är ting; inte tillverkade ting som vi skapar, och kan ta åt oss äran för, utan ting som äger en egen existens och som vi bara kan gräva fram.

mitt i en otroligt långtråkig bok jag läser, hittade jag denna otroligt fina text. jag var bara tvungen att dela med mig av den, och den berättar sig självt.