"So, this is my life. And I want you to know that I'm both happy and sad and I'm still trying to figure out how that could be."

några anteckningar ifrån januari månad.


jag kommer nog sakna honom ibland. men det här är bra. det ger mig en ny chans att börja om.

II 
det har dragit upp till storm hela dagen. den här stormen heter Emil och föddes genom att varmt mötte kallt.

III 
så länge det finns liv, finns det hopp.

IV 
jag var fem år och jag minns fortfarande hur lycklig jag var.

V
det gjorde så ont i hjärtat att se honom somna in, men det ger mig tröst att veta att han är på en smärtfri plats nu, där han sover och äter massvis med rödspättmat dagarna i ända.

VI 
hon lade sitt huvud i mitt knä och blundade. men vi fick upp henne och hon mår bra nu. något stel, men bra.

VII 
det är skrämmande ändå. hur livet kan fortsätta precis som vanligt. det är nog en av de saker som skrämmer mig mest med döden. att bli glömd.

VIII 
det känns som att man missar alldeles för mycket när man går och grubblar på saker som brukade vara.

 XI
saknar den där närheten. den där värmande, skyddande, ömhets närheten som får mig att må så himla bra.

XII
ibland kan livet vara riktigt bra en helt vanlig tisdag. även fast det är atlantis-kallt utomhus.

XIII 
.. eller kanske. isåfall en som är lik mig och som är intelligent.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: