I just don't want you to worry about me, or think you've met me, or waste you time anymore.

jag har funderat på en sak ett tag nu. tiden. hur fort den går egentligen.
hur vi människor försöker värdesätta ögonblick som vi tror betyder något då. eller som vi tror kommer att betyda något senare. eller nu. eller imorgon.
-
vad är det man egentligen väljer för ögonblick som är viktigt? är det det som gör dig gladast just nu? eller som du tror kommer vara ett roligt minne om tio år?
-
jag skriver i en dagbok varje dag. det är en treårs dagbok så att jag kan se vad jag skrev idag om tre år. jag gör det egenligen för att jag vill dokumentera mitt liv lite grann. visst kan man sitta här och skriva ner allt som händer på en blogg, men jag tror inte att det är riktigt samma sak. jag tror att en dagbok ger mer känsla. -den där dagen hade jag så himla bråttom så min handstil är alldeles slarvig. eller den där dagen hade jag så ont i hjärtat så det finns intorkade tårar i sidorna.
-
när jag tänker tillbaka på mitt senaste år så blir jag lite arg på mig själv. för ibland känns det som om jag har värdesatt fel ögonblick. de där som inte var så viktiga egentligen. jag var så upphängd på en enda sak att jag inte såg det bra i allt annat. och då blir jag lite ledsen, för jag vill kunna se tillbaka på mitt liv när jag är sextio år och jag vill se de ögonblicken som varit de allra viktigaste. jag vill kunna se tillbaka och känna att jag tog de rätta besluten vid de rätta ögonblicken.

så fort solen kommer fram inser jag att livet kan börja igen. älskar det. älskar det så himla mycket varje gång.

ursäkta mig för mitt lilla uppehåll.
skriver och suddar mest hela tiden. har haft tankar om vad jag ska skriva här i evigheter men kan bara få ihop småsmå meningar som är helt osammanhängande.

så bara för att jag har blivit så himla tjejig och gått och blivit besatt av one tree hill får ni en så himla fin caps!