day 4: your views on religion

Jag är inte religiös.
Jag tror inte att det finns någon slags Gud.
Jag förstår inte varför man skulle underkasta sig någon eller något.
Jag förstår inte heller hur man kan förlita sig på något som kanske inte ens finns.

Jag tycker om idén av att tro på något, att ha en stark tro.
Att kunna förlita sig på någon kraft. Att kunna be till något om hjälp, eller få förlåtelse.
Religion i sig har en väldigt stor gemenskap, men det är också orsaken till många krig.
Det är ganska ofattbart hur många människor det är på jorden som tror på något så himlahimla mycket,
att dem (i extrema fall) kan offra livet för det.

Men den slags tron är inte något för mig.
Jag stödjer mer idén av att du ska tro på dig själv.
Du ska tänka att du är viktig, att folk i din omgivning är viktiga. Du ska inte tänka att det finns
något större som är mycket större och bättre än dig själv och andra människor på jorden. 
För det är ju trots allt vi som lever på jorden. Som bygger samhällen. Som verkligen finns. 
Jag tror att det mer beror på hur hårt du jobbar för något, eller hur mycket du kan för hur långt du kan nå.
Du kan bara förlåta dig själv för något du gjort. Inte be till något och få en förlåtelse där.

Sen är det en liten smålöjlig grej som jag skulle vilja tro på också. Ödet.
Att något är menat för just dig. Och mig. Och för oss alla.


Kommentarer
Postat av: Petter

Jag kan förstås inte låta bli att säga emot dig. ;)



För det första religionerna i sig orsakar inga krig, det är människorna som gör. När människorna vill bråka hittar de orsaker och religionerna ligger nära till hands även om religionerna själva är mot det.



Så tänker jag att det är din gudsbild som gör att du inte vill tro på gud. (Och ja, jag menar VILL.) Det handlar ju egentligen inte om att underkasta sig, det handlar om att lita på. Och det är ju på det sättet jag TROR på Gud. Det handlar inte om tro som i "att inte veta", jag vet att Gud finns. Att tro är att våga lita på den gud som man vet finns och våga lita på att han älskar oss och vill oss väl. Annars hade inte Jesus behövt prata om att tro, för på den tiden visste alla att Gud finns, men däremot trodde man att man måste följa en massa regler för att Gud ska tycka om en.



Sen bygger ju hela din argumentation på att Gud antagligen inte finns. Och det är förstås så att om Gud inte finns är det ganska korkat att försöka ha en relation till honom. Men det finns så mycket som tyder på att Gud finns (inte minst det faktum att människor i alla kulturer har haft upplevelser av "det gudomliga"). Eller det historiska faktumet att graven var tom den där söndagmorgonen för snart tvåtusen år sen. Det finns ingen förklaring om man inte får använda "förklaringen Gud". (Och säger Mona något annat är det för att hennes utbildning är gammal.)



Men om Gud nu finns och han förstår oss och världen så mycket bättre än vad vi gör (och dessutom älskar oss) - då är det ganska korkat att inte lyssna på honom. Det handlar inte om att underkasta sig, det handlar om att lyssna på den man litar på.



Och så kunde jag skrivit tusen saker till. ;)

2012-05-29 @ 23:45:03
URL: http://najadus.blogg.se/
Postat av: Petter

Fast jag tror ju inte att Gud gör saker enklare bara för att man tror på honom. (Läs det där om karma en gång till!^^) Men han ger så mycket gott att man inte kan låta bli att tacka honom. Och så är det förstås så att ju mer man erfarenhet man har av att Gud har "fixat" saker (eller bara stöttat) desto lättare är det att lita på att han kommer vara med även i fortsättningen. :)

2012-05-31 @ 00:38:39
URL: http://najadus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: