Det är de som går vilse som hittar de nya vägarna.

Hoppa i vattenpölar. Klättra i träd. Ligg i gräset. Läs böcker. Dröm. Spring barfota. Sikta mot stjärnorna. Sjung. Skratta. Fantisera. Ha picknick under köksbordet. Gå på äventyr. Hjula. Plocka blommor. Lek kurragömma. Pyssla. Spela spel. Slå kullerbyttor. Klä ut dig. Dansa. Rita. Rocka rockring.

London

För att London är den bästa staden.
För att Bayswater är det bästa området.
För att Hyde Park är den bästa parken.
För att engelska är det bästa språket.
För att britter är så trevliga.
För att jag blir så jäkla lycklig varje gång jag är där.
För att det är dit jag måste. 
Nu.
 
 
 
 

Tänk vad mycket fint vi tänker om varandra som vi aldrig berättar.

November månad är verkligen värdelös. Har varit hemma i knappt tre veckor och jag börjar redan känna hur jag förändras. Det ihållande mörkret och regnet gör så att kroppen liksom skriker efter sol och värme. Inte konstigt att majorieten av den svenska befolkningen spenderar sina kvällar framför tvn. Fast det kan ju i och för sig inte vara så fel det heller.
 
Tänker på en dag för flera år sedan i april. Den första vår-sommardagen. Vi gick barfota och allt höll på att bli grönt. Det var en fin dag.