Tänk vad mycket fint vi tänker om varandra som vi aldrig berättar.

November månad är verkligen värdelös. Har varit hemma i knappt tre veckor och jag börjar redan känna hur jag förändras. Det ihållande mörkret och regnet gör så att kroppen liksom skriker efter sol och värme. Inte konstigt att majorieten av den svenska befolkningen spenderar sina kvällar framför tvn. Fast det kan ju i och för sig inte vara så fel det heller.
 
Tänker på en dag för flera år sedan i april. Den första vår-sommardagen. Vi gick barfota och allt höll på att bli grönt. Det var en fin dag. 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: